Hektisk tid närmar sig för Värmagården

Ulf C Nilsson

2015-12-02

GENERATIONSBOENDE. – Det blir väldigt mycket företagsprat när man både jobbar och bor intill varandra, konstaterar Erik och pappa Jan-Erik Jungåker. Sambon Annika för sin del jobbar på annat håll och gillar känslan att komma hem efter jobbet.

REPORTAGE. Nu står årets mest hektiska tid för dörren på Värmagården utanför Skultorp. Här är en av huvudnäringar julgransodling. – Hela vår säsong är över på ungefär två veckor, så då gäller det att allt fungerar, säger Erik Jungåker.

När vi hälsar på har det redan dragit igång så smått, men då handlar det om stora granar som ska bidra till julstämningen på torg och hos bostadsrättsföreningar i städerna runt omkring.

Totalt odlas granar på motsvarande ungefär tjugo fotbollsplaner på Värmagården idag.
– Det var pappa som började med granar i slutet på 80-talet då åkermark skulle ställas om till annan produktion. Vid den tiden gick jag fortfarande i skolan men brukade hjälpa till på ledig tid, berättar Erik.

Han och familjen - sambon Annika Persson, två egna barn och två bonusbarn som Annika hade med sig i boet - har bott på gården i tio år nu.
– Mitt ”fel”. Jag bodde ju i huset här på gården redan när vi träffades säger Erik.

Då var det betydligt mindre.
– Vi har sedan byggt ut i omgångar för att alla skulle få plats.

UTEGRAN. En del granar får växa till sig rejält för att bli ”kommunala granar” i städer runt om i Skaraborg. – Det blir ett 30-tal stycken per år, så det är ingen stor grej, säger Erik Jungåker.

Att bo så här nära föräldrarna innebär både fördelar och nackdelar.

– För barnen har det alltid varit en trygghet att ha nära till farmor Eva och farfar Jan-Erik. Det är ju alltid någon hemma här även när vi är ute och jobbar, säger Erik.

Han sitter inte direkt och tittar på hur granarna växer resten av året, utan har bland annat dragit igång en verksamhet där han med en jättelik stubbfräs förvandlar avverkad skog till åkermark igen.

Annika för sin del jobbar som personlig assistent.
– Det är viktigt att ha ett jobb utanför gården så att man inte ständigt går och nöter på varandra. Det bästa med att bo så här är att barnen stortrivs, poängterar hon.

Erik däremot har ju däremot en stor del av jobbet på hemmaplan tillsammans med mamma och pappa och bor dessutom inpå knutarna. Hur funkar det?

– Faktiskt bra, fast det har förstås en baksida också. Det blir ju lätt att vi bara pratar företag, ekonomi och affärer hela tiden.

Eriks föräldrar tog över släktgården 1971. Efter hand har arealen utökats för mer traditionell odling. Och kompletterats med gårdens signum - julgranarna.

– En stor del säljer vi direkt till kunder som kommer hit och vill ha närproducerade färska granar. Vi har både vanlig rödgran och kungsgran, berättar Erik.

ODLING. På Värmagården finns julgranar på en yta motsvarande tjugo fotbollsplaner.

Att få fram dem är inte lätt och ibland riktigt krävande.

– Som för fem år sedan då det vräkte ned snö. Den var midjedjup ute i planteringarna och vi fick skotta fram varenda en som vi skulle fälla.

Det året var det granbrist, vilket inte minst märktes vid Värmagårdens försäljningsställe Coop Forum i Skövde.

– Det året stod folk och väntade varje morgon när vi kom och det var nästan slagsmål om granarna när vi lastade av. Då var det roligt att vara granhandlare, speciellt när man tänker tillbaka på det och glömmer vilket slit det var att få fram dem, säger Erik.

Nu är det full fart på förberedelserna inför julruschen igen. Det gäller att ligga i, för han har sett konkurrensen på nära håll.

– Danska jätteplantaget med maskiner som mejar ner 10 000 granar per dag som direkt nätas och lastas på pall.

- De går igång tidigt, så kvalitetsmässigt slår vi dem, men stordriften gör ju att de kan pressa priserna. Närodlat är inget man blir rik på…