72 timmar som du absolut ska vara förberedd på


Marie Pallhed 2022-03-08

PREPPINGFRÅGOR. Vem hämtar barnen på förskolan när telefonerna inte funkar? Var ses ni? Hur fixar ni middagen utan ström? Hur håller ni värmen? Hur går ni på toa? Hur få del av samhällsinformationen? Foto MSB.

PREPPINGFRÅGOR. Vem hämtar barnen på förskolan när telefonerna inte funkar? Var ses ni? Hur fixar ni middagen utan ström? Hur håller ni värmen? Hur går ni på toa? Hur få del av samhällsinformationen? Foto MSB.



JUST NU. Om strömmen går under en längre period kommer du inte att få vatten ur kranen, kunna laga mat eller ladda din mobil. Men det händer väl inte, eller?

 Jo, menar Anna-Maria Stawreberg i sin bok Prepping. Det kan visst hända och då gäller det att ha tänkt efter före.

Förr fanns det beredskapslager i Sverige. Det finns det inte längre. Istället förutsätts att friska individer ska kunna ta ansvar för sig själva och sin familj åtminstone under några dagar.

– Faktum är att vi är extremt sårbara och långt ifrån självförsörjande, berättar Anna-Maria. Om Sverige isoleras är hälften av våra dagligvaror borta efter 1½ vecka. Och om vårt transportsystem slutar att fungera blir det tomt i matbutikerna på bara något dygn. 


BEREDD.– Prepparen är inte handfallen i en kris, menar Anna-Maria Stawreberg som skrivit boken Prepping. I boken finns idéer på hur du får livet att fungera i en kris. Foto: Göran Segeholm

BEREDD.– Prepparen är inte handfallen i en kris, menar Anna-Maria Stawreberg som skrivit boken Prepping. I boken finns idéer på hur du får livet att fungera i en kris. Foto: Göran Segeholm



Det finns alltså ingen myndighet som tar hand om oss. Utan istället räknar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB att alla friska ska kunna klara sig själva under minst tre dygn.

– I Tyskland rekommenderas invånarna att bunkra mat och vatten för 10 dagar.

Bästa sättet att förbereda sig är att utgå från de grundläggande behoven av information, värme, mat, vatten och sömn. Och göra en sårbarhetsanalys utifrån den situation man befinner sig i.

– Bor du i stan är förutsättningarna andra än om du bor på landet. Har du ett barn sjukt i diabetes är situationen en annan än om du inte har barn överhuvudtaget.

Mat klarar vi oss utan längre än man kanske kan tro. Men tänk över om maten kräver vatten. Bor man utan eldstad är ett trangiakök och bränsle bra redskap för att få varm mat.

– Vatten klarar vi oss inte utan länge och är ett större problem än matfrågan, berättar Anna-Maria. Kommunerna brukar vara duktiga på att ta sitt ansvar om köra ut vattentankar om invånarna riskerar att bli utan vatten.

När det inte finns vatten i ledningarna blir det problem att gå på toa. MSB tipsar om att man kan bygga ett torrdass genom att sätta en kraftig plastpåse i toastolen. För att undvika smittspridning ska påsen knytas ihop ordentligt och samlas på ett bra ställe utomhus.

Och tro inte att ensam är stark vid en kris. Det är tvärtom.

– Prata ihop dig med grannar och vänner. Ta hjälp av varandras kunskaper, stötta varandra och håll koll på om någon är i behov av extra mycket hjälp. Hjälps åt så gott ni kan, avslutar Anna-Maria Stawreberg, författare till boken Prepping. 


72-timmarslådan

Det här rekommenderar MSB att du har hemma:

>> Fotogenlampa och bränsle

>> Sovsäck, filtar och varma kläder

>> Tändstickor

>> Ficklampa

>> Extra batterier

>> Stearin och värmeljus

>> Dunkar för vatten

>> Första hjälpen-låda

>> Medicin

>> Värktabletter

>> Radio med vev, solceller eller batteridriven

>> Hygienartiklar som funkar utan tillgång till vatten

>> Sprit- eller trangiakök

>> Bränsle till köket

>> Mat som går att lagra

>> Kontanter

>> Telefonnummer till vänner, anhöriga, kommunen, räddningstjänsten samt viktiga adresser

>> Extra element eller värmare som drivs med fotogen

>> Rulle med plastpåsar (till toan)