Åsle Tå - så här bodde man förr


Ulf C Nilsson 2016-07-01

BOSTÄDER FRÅN FÖRR. I Åsle Tå, i Åslesänkan nedanför Ålleberg och Karleby, finns landets enda bevarade ”backstuområde” och husen står där de alltid har stått.- Så det var så här folk bodde förr…

BOSTÄDER FRÅN FÖRR. I Åsle Tå, i Åslesänkan nedanför Ålleberg och Karleby, finns landets enda bevarade ”backstuområde” och husen står där de alltid har stått.- Så det var så här folk bodde förr…



REPORTAGE. Vill man uppleva något unikt svenskt så är Åsle Tå ett givet mål. Här finns landets enda backstuguområde bevarat som det var. Idag ett trevligt utflyktsmål, men mysfaktorn var klart mindre när det begav sig - då lössen frodades och dofter från otvättade torpare och avträden blandades med aromen från hushållsgrisarna.

Åsle Tå är ett stycke svensk historia som bevarats tack vare att byns präst och skollärare 1923 drog igång en hembygdsförening med målet att bevara Tån som var området där byns fattiga bodde.

– Inget är hitflyttat, utan det har bevarats med husen på sina ursprungliga platser, berättar Håkan Uddestig som är en av Tåns guider. Men även utan guide finns det mycket att uppleva eftersom varje hus är försett med informationsskyltar och dessutom möblerat. I flera finns även figurer som visar hur man bodde.

– Fast egentligen var det trängre, kan Håkan berätta.


PÅ TAKET. Ursprungligen var det halmtak på stugorna, men långhalm från handtröskad råg finns knappt att få tag i längre. Det blev vasstak med halm och torv bara vid nocken istället. 

PÅ TAKET. Ursprungligen var det halmtak på stugorna, men långhalm från handtröskad råg finns knappt att få tag i längre. Det blev vasstak med halm och torv bara vid nocken istället. 



 Förutom mor och far kryllade det ju av barn i husen. Ofta användes bara ett rum för hela den stora familjen.

Fanns det ett till fungerade det ofta som vedförråd och dit plockades även grisen in om kylan bet till ordentligt. Hushållsgrisen var viktig. Blev den sjuk och dog så randades magra tider för familjen.

Det äldsta huset på platsen är från mitten av 1700-talet och det yngsta tillkom ungefär hundra år senare. Av de ursprungliga 25 stugorna finns tio kvar. 1880 bodde här 85 personer.

– Sedan minskade det snabbt. Industrialismen gav jobb som många flyttade till. Andra emigrerade till Amerika.


ELDSJÄLAR. – Allt arbete kring byn sköts ideellt av oss som bor häromkring. Vi är fem som turas om att guida och i övrigt är det mycket med slåtter och hålla ordning på stugorna, berättar Håkan Uddenstig.

ELDSJÄLAR. – Allt arbete kring byn sköts ideellt av oss som bor häromkring. Vi är fem som turas om att guida och i övrigt är det mycket med slåtter och hålla ordning på stugorna, berättar Håkan Uddenstig.



 Så att amerikaner i reality-serien på TV ska få prova på att bo som sina förfäder i ett av husen den här sommaren var välfunnet. Det lär också ge extra reklam åt attraktionen, vilket behövs. Antalet besökare har sjunkit de senaste åren, inte minst på grund av att skolresorna blir färre.

Men. tittar man med ett kritiskt öga är det något som inte stämmer. Hembygdsföreningens tidigare ordförande Bo Kölby, 87 år, förklarar:

– Det skedde en ganska brutal restaurering här 1936. Då var de timrade husen åtgångna av röta, så man tog helt enkelt och brädfodrade alltihop. De gamla halmtaken byttes dessutom mot vasstak.

Vassen fixade ett arbetslag från Hornborga som kunde ta vass.

– Det gick till så att all vass kapades ned. Följande år togs den nya vass som växt upp och det var den som dög till takmaterial. Det visste de gamle.

Sedan restaurerades Hornborgasjön och Naturvårdsverket drog in med sina amfibiemaskiner och avverkade all vass. Då skulle det ”finnas vass till alla tak lång tid framöver”.

– Men den vassen gick ju inte att använda! Det slutade med att allt eldades upp. Vi fick istället hämta ny vass från Polen…


FOLK FRÅN FÖRR. En studiecirkel i att göra dockor resulterade i att Åsle Tå åter kunde ”befolkas” och resultatet blev mer levande miljöer i stugorna.

FOLK FRÅN FÖRR. En studiecirkel i att göra dockor resulterade i att Åsle Tå åter kunde ”befolkas” och resultatet blev mer levande miljöer i stugorna.



LÅG TAKHÖJD. Stugorna fick bara vara sju timmerstockar höga. Tjockt timmer var dyrt. – Så hade man inte så mycket pengar fick man nöja sig med smalare stockar - och då blev det lågt i tak. Och mindre volym att värma upp vintertid.

LÅG TAKHÖJD. Stugorna fick bara vara sju timmerstockar höga. Tjockt timmer var dyrt. – Så hade man inte så mycket pengar fick man nöja sig med smalare stockar - och då blev det lågt i tak. Och mindre volym att värma upp vintertid.



ÅRET RUNT. Det kan se idylliskt ut idag. Men en vinterdag eller kulen höstkväll? Med kanske sex personer i varje rum, ingen toalett, ingen el och inget badrum…

ÅRET RUNT. Det kan se idylliskt ut idag. Men en vinterdag eller kulen höstkväll? Med kanske sex personer i varje rum, ingen toalett, ingen el och inget badrum…




PLUGGAT. Halmtak, nocktätat med torv och gräs, hölls på plats med stockar som fästs ihop med trädpluggar.

PLUGGAT. Halmtak, nocktätat med torv och gräs, hölls på plats med stockar som fästs ihop med trädpluggar.



Men egentligen ska det ju vara halmtak, men att få tag i långhalm från råg är omöjligt idag.

– Vanlig halm går bara att använda till ”mörna” vid nocken i kombination med torv så att det blir tätt.

Vasstak håller ungefär 30 år, så nu behövs nya igen. Men det är lite skralt i kassan så det återstår att se hur det blir med den saken. Förhoppningen är att besöksantalet, och därmed intäkterna från entréavgifter ökar, så att projektet går att finansiera.


MODERNARE. Under 1800-talet vann modernare byggtekniker framsteg. Då ersatte reglade stommar den gamla korsvirkestekniken. Samtidigt vann falu rödfärg terräng, liksom tegel på taket.

MODERNARE. Under 1800-talet vann modernare byggtekniker framsteg. Då ersatte reglade stommar den gamla korsvirkestekniken. Samtidigt vann falu rödfärg terräng, liksom tegel på taket.




Bevarad miljö från fattig-Sverige


Warning: min(): Array must contain at least one element in /shared/www/webnews.textalk.com/20210322115504-832c8ab/www/se/include/print_article_content.php on line 297

>> I Åsle bildades 1923 en hembygdsförening som beslutade sig för att bevara Åsle Tå.
Detta eftersom den då började avfolkas, antingen genom emigration till Amerika eller urbanisering.

>> De som fortfarande bodde kvar intervjuades och deras historier lade grunden till de informationstavlor som nu finns på stugorna som uppfördes på 1700- och 1800-talet.

>> Åsle Tå är Sveriges största bevarade bebyggelse av backstugor. Ett tiotal av dem står fortfarande kvar på sina ursprungliga platser. Andra har flyttats hit senare och på så sätt räddats.

>> "Tån" var från början namnet den allmänning i de svenska byarna där kreaturen vattnades och hölls. Med tiden fick de "obesuttna", de som inte ägde en egen gård, bygga sig stugor på
denna allmänning.

>> Tåarna växte i storlek över hela Sverige men i och med industrialiseringen, urbaniseringen och emigrationen i slutet av 1800-talet avfolkades tåarna efterhand. På de flesta håll revs stugorna helt och hållet.

>> I anslutning till Tån finns även ett café.