Åsle Tå - så här bodde man förr


Ulf C Nilsson 2016-07-01

BOSTÄDER FRÅN FÖRR. I Åsle Tå, i Åslesänkan nedanför Ålleberg och Karleby, finns landets enda bevarade ”backstuområde” och husen står där de alltid har stått.- Så det var så här folk bodde förr…

BOSTÄDER FRÅN FÖRR. I Åsle Tå, i Åslesänkan nedanför Ålleberg och Karleby, finns landets enda bevarade ”backstuområde” och husen står där de alltid har stått.- Så det var så här folk bodde förr…



REPORTAGE. Vill man uppleva något unikt svenskt så är Åsle Tå ett givet mål. Här finns landets enda backstuguområde bevarat som det var. Idag ett trevligt utflyktsmål, men mysfaktorn var klart mindre när det begav sig - då lössen frodades och dofter från otvättade torpare och avträden blandades med aromen från hushållsgrisarna.

Åsle Tå är ett stycke svensk historia som bevarats tack vare att byns präst och skollärare 1923 drog igång en hembygdsförening med målet att bevara Tån som var området där byns fattiga bodde.

– Inget är hitflyttat, utan det har bevarats med husen på sina ursprungliga platser, berättar Håkan Uddestig som är en av Tåns guider. Men även utan guide finns det mycket att uppleva eftersom varje hus är försett med informationsskyltar och dessutom möblerat. I flera finns även figurer som visar hur man bodde.

– Fast egentligen var det trängre, kan Håkan berätta.


PÅ TAKET. Ursprungligen var det halmtak på stugorna, men långhalm från handtröskad råg finns knappt att få tag i längre. Det blev vasstak med halm och torv bara vid nocken istället. 

PÅ TAKET. Ursprungligen var det halmtak på stugorna, men långhalm från handtröskad råg finns knappt att få tag i längre. Det blev vasstak med halm och torv bara vid nocken istället. 



 Förutom mor och far kryllade det ju av barn i husen. Ofta användes bara ett rum för hela den stora familjen.

Fanns det ett till fungerade det ofta som vedförråd och dit plockades även grisen in om kylan bet till ordentligt. Hushållsgrisen var viktig. Blev den sjuk och dog så randades magra tider för familjen.

Det äldsta huset på platsen är från mitten av 1700-talet och det yngsta tillkom ungefär hundra år senare. Av de ursprungliga 25 stugorna finns tio kvar. 1880 bodde här 85 personer.

– Sedan minskade det snabbt. Industrialismen gav jobb som många flyttade till. Andra emigrerade till Amerika.


ELDSJÄLAR. – Allt arbete kring byn sköts ideellt av oss som bor häromkring. Vi är fem som turas om att guida och i övrigt är det mycket med slåtter och hålla ordning på stugorna, berättar Håkan Uddenstig.

ELDSJÄLAR. – Allt arbete kring byn sköts ideellt av oss som bor häromkring. Vi är fem som turas om att guida och i övrigt är det mycket med slåtter och hålla ordning på stugorna, berättar Håkan Uddenstig.



 Så att amerikaner i reality-serien på TV ska få prova på att bo som sina förfäder i ett av husen den här sommaren var välfunnet. Det lär också ge extra reklam åt attraktionen, vilket behövs. Antalet besökare har sjunkit de senaste åren, inte minst på grund av att skolresorna blir färre.

Men. tittar man med ett kritiskt öga är det något som inte stämmer. Hembygdsföreningens tidigare ordförande Bo Kölby, 87 år, förklarar:

– Det skedde en ganska brutal restaurering här 1936. Då var de timrade husen åtgångna av röta, så man tog helt enkelt och brädfodrade alltihop. De gamla halmtaken byttes dessutom mot vasstak.

Vassen fixade ett arbetslag från Hornborga som kunde ta vass.

– Det gick till så att all vass kapades ned. Följande år togs den nya vass som växt upp och det var den som dög till takmaterial. Det visste de gamle.

Sedan restaurerades Hornborgasjön och Naturvårdsverket drog in med sina amfibiemaskiner och avverkade all vass. Då skulle det ”finnas vass till alla tak lång tid framöver”.

– Men den vassen gick ju inte att använda! Det slutade med att allt eldades upp. Vi fick istället hämta ny vass från Polen…


FOLK FRÅN FÖRR. En studiecirkel i att göra dockor resulterade i att Åsle Tå åter kunde ”befolkas” och resultatet blev mer levande miljöer i stugorna.

FOLK FRÅN FÖRR. En studiecirkel i att göra dockor resulterade i att Åsle Tå åter kunde ”befolkas” och resultatet blev mer levande miljöer i stugorna.



LÅG TAKHÖJD. Stugorna fick bara vara sju timmerstockar höga. Tjockt timmer var dyrt. – Så hade man inte så mycket pengar fick man nöja sig med smalare stockar - och då blev det lågt i tak. Och mindre volym att värma upp vintertid.

LÅG TAKHÖJD. Stugorna fick bara vara sju timmerstockar höga. Tjockt timmer var dyrt. – Så hade man inte så mycket pengar fick man nöja sig med smalare stockar - och då blev det lågt i tak. Och mindre volym att värma upp vintertid.



ÅRET RUNT. Det kan se idylliskt ut idag. Men en vinterdag eller kulen höstkväll? Med kanske sex personer i varje rum, ingen toalett, ingen el och inget badrum…

ÅRET RUNT. Det kan se idylliskt ut idag. Men en vinterdag eller kulen höstkväll? Med kanske sex personer i varje rum, ingen toalett, ingen el och inget badrum…




PLUGGAT. Halmtak, nocktätat med torv och gräs, hölls på plats med stockar som fästs ihop med trädpluggar.

PLUGGAT. Halmtak, nocktätat med torv och gräs, hölls på plats med stockar som fästs ihop med trädpluggar.



Men egentligen ska det ju vara halmtak, men att få tag i långhalm från råg är omöjligt idag.

– Vanlig halm går bara att använda till ”mörna” vid nocken i kombination med torv så att det blir tätt.

Vasstak håller ungefär 30 år, så nu behövs nya igen. Men det är lite skralt i kassan så det återstår att se hur det blir med den saken. Förhoppningen är att besöksantalet, och därmed intäkterna från entréavgifter ökar, så att projektet går att finansiera.


MODERNARE. Under 1800-talet vann modernare byggtekniker framsteg. Då ersatte reglade stommar den gamla korsvirkestekniken. Samtidigt vann falu rödfärg terräng, liksom tegel på taket.

MODERNARE. Under 1800-talet vann modernare byggtekniker framsteg. Då ersatte reglade stommar den gamla korsvirkestekniken. Samtidigt vann falu rödfärg terräng, liksom tegel på taket.




Bevarad miljö från fattig-Sverige

>> I Åsle bildades 1923 en hembygdsförening som beslutade sig för att bevara Åsle Tå.
Detta eftersom den då började avfolkas, antingen genom emigration till Amerika eller urbanisering.

>> De som fortfarande bodde kvar intervjuades och deras historier lade grunden till de informationstavlor som nu finns på stugorna som uppfördes på 1700- och 1800-talet.

>> Åsle Tå är Sveriges största bevarade bebyggelse av backstugor. Ett tiotal av dem står fortfarande kvar på sina ursprungliga platser. Andra har flyttats hit senare och på så sätt räddats.

>> "Tån" var från början namnet den allmänning i de svenska byarna där kreaturen vattnades och hölls. Med tiden fick de "obesuttna", de som inte ägde en egen gård, bygga sig stugor på
denna allmänning.

>> Tåarna växte i storlek över hela Sverige men i och med industrialiseringen, urbaniseringen och emigrationen i slutet av 1800-talet avfolkades tåarna efterhand. På de flesta håll revs stugorna helt och hållet.

>> I anslutning till Tån finns även ett café.


Kommentera     Tipsa en vän     Skriv ut






HUSETS HJÄRTA. I det stora sällskapsrummet ville Micke och Suzanne ha gott om plats för gäster och umgänge. Att innertaket går ända upp till nock bidrar till det luftiga intrycket.

HUSETS HJÄRTA. I det stora sällskapsrummet ville Micke och Suzanne ha gott om plats för gäster och umgänge. Att innertaket går ända upp till nock bidrar till det luftiga intrycket.


På besök hos Gård & Villa-mässans konferencier

Lagom stort på lagom avstånd

REPORTAGE GÅRD & VILLA-MÄSSANNär Micke Wendt och hans fru Suzanne Åkerlund letade efter ett lagom stort enplanshus på lagom avstånd från Skövde centrum landade de till sist på en tomt i Stenstorp. Där kunde de bygga den perfekta bostaden.

Läs mer
STILFULLT. Vardagsrummet rymmer gott om sittplatser. – Våra 400 kvadratmeter boyta blev snabbt fullmöblerade, så egentligen skulle vi vilja ha flera rum, säger Alva och David.

De blåste nytt liv i det gamla säteriet

REPORTAGEDe hade möblerna. Det enda som fattades var en herrgård eller ett säteri att placera dem i. På Stora Hamrum i Korsberga ramlade alla bitar på plats för paret David Thornell och Alva Orrenvade. Efter lite annorlunda turer.

Läs mer
ÄLSKADE HEM. Från början rymde det lilla huset två familjer. Idag har huset varsamt moderniserats och fått ett mer samtida uttryck. Men arkitekturen skvallrar om 30-tal.

Lantisen som styrde om kompass

REPORTAGE. I ett område som aldrig skulle komma på frågan att flytta in i bor familjen Bustad sedan 1999. I det söta 30-talshuset har de under många år varsamt förvandlat rum för rum efter egen smak. Hemmet har renoverats för att möta dagens moderna behov men arkitekturen avslöjar tidsepoken.

Läs mer
VY. Med drygt tre meter upp till tak och fönster hela vägen upp är närvarokänslan total i kök/matplats-avdelningen total. Precis som det var tänkt i Mariannes och Peters glashus.

De byggde sitt eget drömhus

REPORTAGE. En vildvuxen tomt med bra läge intill vattnet och en idé om det perfekta huset. Det var utgångsläget för Peter och Marianne Larm. Nu står huset där och de är helnöjda med resultatet.

Läs mer
FAVORITSTÄLLE. I det generösa köket är det lätt att umgås under tiden maten förbereds. På sittbänken som stod högt på Malins önskelista dricker hon gärna sitt morgonkaffe.

Stockvirkeshuset som fick nytt liv innanför skalet

REPORTAGE. Med fötterna stadigt på jorden och ett alldeles utomordentligt trevligt boende centralt i en förort till Skövde, fanns det aldrig på kartan att familjen Lövberg skulle ta sitt pick och pack och flytta vidare. Ut på landet dessutom. Men så blev det.

Läs mer
FÖR ÖGA OCH GOM. I den stora festsalen står köpmansdisken i centrum. Här serveras allehanda godsaker och drycker. Trådslöjden på vägghyllan har Linda gjort själv.

Ett kreativt hus med egen vaktpost

REPORTAGE. Hur många kan mer eller mindre bära sitt flyttgods över gården till nytt boende? Det gjorde Linda Svensson när hon flyttade från ”lillstugan” bredvid föräldrahemmet, när grannhuset blev till salu.

Läs mer
HISTORISKT. Med en placering mitt i byn är det svårt att undgå det gamla stationshuset som påminner om Timmersdalas järnväg. Sedan 2017 bor Madeleine och Sören Gunnarsson här.

Det praktfulla stationshuset i Timmersdala

REPORTAGE. Mitt i byn tornar det gamla stationshuset upp som ett givet landmärke. För över hundra år sedan stannade tågen mellan Timmersdala och Skara här. Tågbanan är för länge sedan nedlagd men huset har fått tillbaka sin prakt tack vare familjen Gunnarsson.

Läs mer
STOR PLATS. Med härligt ljusinsläpp från alla håll samlas familjen LAssson gärna i det rymliga lantköket.

Alltid full rulle på Skräddarslätten

REPORTAGEMed en vy som tagen ur en Carl Larsson tavla bland stengärdesmurar och vilda sötbärsträd, bor Davis och Josefina Larsson med familj och de förvaltar ömt gården med anor från 1738.

Läs mer
ODLARE. Ute i glasverandan har Anders Wolmar ett sommarkök och här är den perfekta platsen för att pyssla med frön och späda plantor. 

Gammaldags lantliv i stadsmiljön

REPORTAGE. På Billingekanten i Skövde har något av ett gammaldags bondesamhälle vuxit fram. – Vi har en fantastisk grannsämja, berättar Anders Wolmar som avslutade sin reklamkarriär och blev fritidsodlare på heltid.

Läs mer
MELLISGOTT. Här blir det tortillapizza som Johanna lagat till med vad huset bjuder på. Jättegott tycker Nikki, Bonnie och Otis.

De stämplade in i det gamla posthuset

REPORTAGE. De visste direkt att detta var deras älskade drömhus. Johanna och Andreas föll pladask för det charmiga huset i Ulvåker utanför Skövde. 3 år och 3 barn senare har de kommit en bra bit på vägen mot sitt drömboende.

Läs mer
FAMILJEN. Här vid matplatsen dukar Malin och Richard gärna upp både middag och fika tillsammans med barnen Eskil och Elsa. I bakgrunden ses den lite större matsalen.

De förvaltar historien av Västergötlands enda nobelpristagare

REPORTAGE. I samma hus som Nobelpristagaren Gustav Dalén en gång föddes bor Richard Benjaminsson och Malin Fröberg med sina barn. Här förvaltar de arvet efter en svunnen tid och har varsamt renoverat med bevarandet i tanke.

Läs mer
HÖGT I TAK. Från sovrummet ser man i stort sett hela undervåningen. Den höga rymden skapar en fantastisk atmosfär.

Retrohus i modern tappning

REPORTAGE. Emma och Tommy träffades i Göteborg och sedan dess har det blivit många flyttar. När det gamla sommartorpet blev till salu visste de att de slutligen hittat hem.

Läs mer
UPPSKATTAD KONST.  Med huset färdigt kan Layla Salm ägna all kraft åt sin mer traditionella konst. Här tar nästa verk form. – Det har väl blivit omkring tusen tavlor hittills. Konsten går alltid först, säger hon.

Deras hus är ett konstverk

REPORTAGE. För fyra år sedan såg konstnären Leyla Salm och hennes make Frederik ett ruckel till salu på nätet. De flög från Holland till Sverige för att kolla in det. – Det såg värre ut än väntat. Alltså helt perfekt! Vi köpte det en vecka senare och kort därpå flyttade vi in. Snabba ryck och att sätta igång direkt är min melodi, berättar Leyla.

Läs mer
ADVENTSFINT. I fina Kvarnegården bor Carina Bergqvist och Magnus Lundell som båda har en förkärlek för att ta tillvara det gamla.

Julmys på gammeldags vis i Kvarnegården

REPORTAGE. Vid kanten av Kvarnegårdens trädgård rinner Simsjöbäcken. På granngården samt på flera gårdar utmed bäcken fanns tidigare kvarnar. Därav namnen på gårdarna i byn. Och i den vackert rödmålade Kvarnegården från 1870 bor Carina Bergqvist och Magnus Lundell.

Läs mer
DRÖMHUS. Caroline och Martin byggde sitt drömhus på landet.

Nu bor Caroline och Martin i sitt drömhus

REPORTAGE. Mitt i skogen på en makalös höjd har Caroline och Martin byggt sitt drömhus. På en plats som innan var helt otillgänglig och med ett brant stup åt öster. Resultatet har efter hårt arbete blivit ett boende med en nästan smärtsam vacker utsikt över sjön Lången.

Läs mer
FULLPACKAT. Paret Joakim Assarsson och Karin Odermatt bor i sin turnébuss en stor del av året.

De bor i en buss - ibland

REPORTAGE. 2011 lämnade de Köpenhamn för Lidköping och teaterdrömen i Härjevad. Tillsammans har de gjort över 100 föreställningar runt om i Sverige under året, och fler lär det bli för komikerduon och paret Joakim Assarsson och Karin Odermatt.

Läs mer
DOMPROSTGÅRDEN. – Huset har renoverats varsamt genom åren. Att den gamla pigkammaren och serveringsgången fått ge plats för ett rymligt och modernt kök är ingen nackdel precis, konstaterar Anneli och Robert Lorentzon.

De tar vid i Domprostgården

REPORTAGE. Ett tag var det tal om att sälja. Men så tog Robert Lorentzon den lediga tjänsten som domprost i Skara och ville bo i Domprostgården, så den blev kvar i pastoratets ägo. – Att bo i tjänstebostad är befriande, kommenterar han.

Läs mer



Mest lästa

Hantverkare i samarbete med Gård&Villa




Gård & Villa
Ansvarig utgivare:   Uno Hufvudsson
Webmaster:   Marie Pallhed

Varola Prästgård 1 541 94 SKÖVDE